Bloggen som handlade om hur skön medelåldern kunde vara mitt i skogen i Jämtland med kärleken, vuxna barn, husdjur, höns och gamla bilar ändras nu lika abrupt som mitt liv till att istället handla om att plötsligt förlora sitt livs stora kärlek mitt i livet.
Vi hade ju två tuvor hemma på gården som vi hade under stor uppsikt under våren när de skulle knoppa och slå ut. Annars finns det egentligen bara riktigt mycket vitsippor på Rödön där uppe i Jämtland.
Här nere i Småland är de som en tjock vit matta som täcker backen.
Jag plockade några på dagens promenad och avslutade den på minneslunden och gav dem till gubben min.
Men nu sitter du på min hud för alltid älskling!
mæ råkes = jämtska för vi ses, för mig är innebörden vi ses igen.
Jag stöder Hjärnfonden!
