onsdag 24 februari 2016

Inte ensam trots allt


Jag har slitit så hårt och illa med nattångest i flera månader.
Inte för att jag drömmer mardrömmar utan tvärtom.
När jag sover är han hos mig.
Det är när jag vaknar och insikten att han inte finns längre sliter itu mig.
Då var det bättre att sluta sova för att slippa smärtan.
Nu är det tvärtom, eller ja, jag sover fortfarande dåligt men nu ser jag fram emot mina nattliga besök.
Jag dejtar min älskade på nätterna och överlever dagarna.
Men han säger att jag måste börja leva igen.
Jag gör ju det hävdar jag.
Beviset för det är den smärta jag känner.
Jag har ett nytt liv nu, en ny vardag men varje cell och varje andetag skriker fortfarande efter dig.
Så inte ännu min vän....inte ännu, låt mig få mina nätter ett tag till.

söndag 14 februari 2016

Alla hjärtans dag

Jag stöder Hjärnfonden!

tisdag 9 februari 2016

sex månader sen idag

En sån här thischa hade Peo på sig när han kom in på akuten. 
Personalen var mycket road och om inte annat så skakade jag och barnen luttrat på huvudet. Vi var väl nästan lite lättade för han har tröjor med texter som kunde fått dem att rodna rejält. 
Det där man har itutat i sig sen barnsben att ha alltid rena underkläder ifall du skulle hamna på sjukhus kom ju lite i skuggan.
Min dök skrynkligt fram i uppackningen idag, just idag  på pricken sex månader senare.
Ibland undrar man!

Jag stöder Hjärnfonden!