onsdag 24 februari 2016

Inte ensam trots allt


Jag har slitit så hårt och illa med nattångest i flera månader.
Inte för att jag drömmer mardrömmar utan tvärtom.
När jag sover är han hos mig.
Det är när jag vaknar och insikten att han inte finns längre sliter itu mig.
Då var det bättre att sluta sova för att slippa smärtan.
Nu är det tvärtom, eller ja, jag sover fortfarande dåligt men nu ser jag fram emot mina nattliga besök.
Jag dejtar min älskade på nätterna och överlever dagarna.
Men han säger att jag måste börja leva igen.
Jag gör ju det hävdar jag.
Beviset för det är den smärta jag känner.
Jag har ett nytt liv nu, en ny vardag men varje cell och varje andetag skriker fortfarande efter dig.
Så inte ännu min vän....inte ännu, låt mig få mina nätter ett tag till.

2 kommentarer:

Han i den vinröda Volvo XC90:n sa...

Först och främst så fattade jag inte hur jag kom in på den här bloggen, jag insåg först efter jag läst halva och studerat bilderna lite mer noga att jag fattade vad och vems blogg detta är.. hur det kunde komma sig av alla många miljoner bloggar att jag kom in på just denna.. ja det lär jag nog få fundera på bra nog länge framöver. Jag beklagar verkligen sorgen, dessvärre var jag väl inte jätte bekant med er dock..

Hur än lite tröst detta kan verka vara, så vet jag att människan är stark nog att ta sig igenom saker man inte har en aning om, det spelar ingen roll vad man utsätts för så kan man ta sig igenom det, förr eller senare, din tillvaro kommer förändras många gånger genom livet, men minnena och ditt förflutna kommer alltid finnas kvar och det är det som format dig till den du är idag. Nu kan du förutom att fortsätta sörja, försöka bygga upp livet till det bästa, göra det bästa av dom förutsättningarna du har, försöka ta dig framåt, försök bearbeta. Läste nått om att nätterna är svåra ? Känner igen det där, nätterna kan vara svåra..

Hoppas att du kan ta dig framåt och bygga upp ett liv som passar dig bäst just nu.. och framåt...

Mia sa...

Tack för att dina tröstande ord. Kan inte riktigt klura ut vem du är men det känns fint att du kände igen oss och kommenterade. Han gjorde ju som intryck mannen och gick inte oförmärkt igenom livet. Mia