Lipsill

Idag gick jag gråtande hem ifrån jobbet.....
Inte jobbets fel utan det är en lång historia så häng med från början nu.

Har varit krasslig och sjuk om och om igen hela detta år, har aldrig varit sån förut så det har känts hemskt tungt. Har varit hemma sjuk, sen  tillbaka på jobbet någon vecka och sen har jag legat däckad igen.
En mycket ond cirkel som slitit väldigt på mig, man vill ju vara  duktig och jag behöver det där sociala.
 Att ha trevliga roliga arbetskamrater och knasiga jobbhändelser att dela med mig av när jag kommer hem.
En läkare upptäckte att jag hade låga sköldkörtelvärden men det har aldrig varit alarmerande så jag har bara varit på provtagning och kollat så det inte drar iväg.
Nu däckade jag återigen förra veckan med sån otrolig värk i leder och en trötthet, det var som om jag levde i en burk eller var vilse i mig själv, svårt att förklara känslan.
Var till hälsocentralen på onsdagen och det var i stort sett in , hej och ut igen....
Han frågade om jag festade mycket, bara frågan känns ju kränkande och alkohol är ingen last hos mig.
Tycker varken om vin eller öl och dricker bara när det är fest och har nog inte varit full på 25 år.
Så jag försökte förklara att nej man ser så här sliten ut då man har min värk och mår så här dåligt.
Äsch fick en remiss med massor av prover som skulle tas och sen var det enligt hans mening bra, han kunde inte se någon orsak till att jag inte skulle kunna jobba. Man tror ju inte det är sant, där sitter jag som ett vrak med groteskt svullna leder framför honom men en klapp i rumpan bara. Labbet var stängt så jag skulle komma tillbaka för provtagning senare i veckan ??? Väl hemma ringde en sköterska och gav mig en tid på måndagen dvs idag. men jag protesterade vilt ville inte va borta i nästa vecka från jobbet igen så jag fick en tid dagen efter. Så på torsdagen släpade jag mig dit igen och tappades på flera rör med blod. det skulle tas reuma,-gikt, -diabetes, -sköldkörtel, -njur, och några andra prov. Tog dem och gick hem till Sandra och kröp ner där och la mig och vi tittade på Sex and the city2.
På fredag eftermiddag ringer en distriktsköterska ifrån hälsocentralen och talar om att nu har doktorn ringt in ett recept på medicin mot min struma...?????
Min första tanke var att nu har de ringt fel, för vad tusan är struma??
Hon blev hemskt tyst och frågade om inte doktorn talat om att det var svaret på mina prover...
Nope.. chock för mig..
Fick googla på det själv hemma vad det innebar... och hade jag brist på eller överproducerade?
Många frågetecken. Var lika slut under helgen men det kändes ändå lite bra att de hade hittat något fel och att det går att medicinera. Att det finns en orsak till att jag varit sån här en längre tid.
Släpade mig i en overklighetskänsla uppför trapporna till jobbet 6.15 i morse trots allt roligt att heja på arbetskompisarna och prata lite efter att ha suttit isolerad ute på landet så länge.
Kul att jobba också och bara snälla kunder och inget struligt som min korkade hjärna skulle kokt över av.
Pausade och ringde vårdcentralen strax efter 8 och förklarade för distriktssköterskan att jag gärna ville prata med doktorn och få höra av honom hur det låg till, hon tyckte det hela var rent ut sagt för jävligt ( hon också)
och jagade rätt på doktorn så jag fick prata med honom....
Ja herregud vad säger man, en sån nonchalant skitstövel, spelade ingen roll vad jag sa så kontrade han med något skämt, kändes som om han drev med mig. När jag berättade att jag knappt tog mig uppför trappen frågade han roat om det inte fanns räcke. Mycket mer sånt var det men orkar inte delge hela diskutionen om det nu är vad man kan kalla det. Blev i vart fall inte ett dugg klokare, inte ett dugg....
Blev så ledsen att jag faktiskt började gråta och gick ut och rökte. Nerför och uppför de här jäkla trapporna och ja jag höll i räcket....
Väl uppe igen kände jag att det här var droppen, ska läkare verkligen slå på dem som redan ligger?
Jag gick och pratade med vår personalansvarige och det kändes bra, kändes som om jag blev hörd och förstådd. Vi kom överens om att jag skulle gå hem igen och ta denna vecka också för att komma ikapp och igång med medicinering.
Gick till apoteket och där frågade hon mig när hon förstog att det var första gången jag skulle ta tabletterna om alla prov var tagna innan ?? det ska tydligen tas prov på hjärta och njure eller om det var lever innan..
jaha, är jag förvånad? nej...
Fick också en massa information om vad jag inte skulle kombinera tabletterna med och hur de skulle tas.
de fick till exempel inte kombineras ihop med magsårsmedicinen som läkaren skrev ut i förra veckan, kanske han borde ha informerat om kan man tycka...han sa förresten i tlf idag att han trodde att det här var en för svag dos men man måste ju börja någonstans !!!???
nej nu räcker det...... orkar inte med allt negativt, nu ska jag ta dessa piller och in på ny provtagning om en månad, tänker ALDRIG besöka denna läkare igen och jag hoppas verkligen att livet vänder nu så jag blir frisk och stark och kan jobba och göra en massa kul på min fritid som jag inte orkar med nu...

Livet nu laddar vi om !!!

Praktiskmedicin- Endokrina sjukdomar

VÅR HÄLSA- sida som privatperson gjort om struma